Då Nu Framöver

Ett par månader har gått sedan flytten och vi har spenderat en trevlig julafton här i huset tillsammans med familj. Utanför fönstret ser jag snödrivor lika höga som grannens brevlåda. Kommunen skottar här när de känner för det, gärna efter att snön lagt sig decimeterhög och frusit till is. Ibland sitter bilar fast i backen längre upp på gatan och senast något liknande hände måste varit 2010. Om det hände här vet jag inte, på den tiden bodde jag i en lägenhet lite utanför stan och trots att en dag i 2010 slog snörekord så var det troligtvis inte lika farligt som här ute i bushen. Det kostar inte kommunen lika mycket att skotta 6 km från stadshuset som det gör någon mil längre bort. Fast skit samma vad kommunen gör av de pengar de kräver från oss varje månad. I slutändan är det siffror som inte har något värde.
De flesta flyttlådor är uppackade och har blivit donerade till en annan familj som ska flytta inom kort. Några av lådorna blev aldrig ens uppackade och står uppradade i pannrummet tillsammans med all annan skit som inte har någon plats i huset. Förutom servern då, den står på en hylla i samma rum av den anledning att det är precis där den ska stå. Ett par rum från servern finns bastun. Det mest heliga en finsk människa kan önska sig och av någon anledning står den här i vårt hus källare.
Det är märkligt det här med mål. När målen väl blivit uppfyllda, vad ska du göra då?
Målet att skaffa hus är uppnått. Uppfart och garage. Källare och bastu. Uterum och tomt. Fan, det finns till och med en gräsklipparrobot. Ska köra igång den jäveln till våren och se vad den går för. Dra fram grillen vi fick i inflyttningspresent och knäppa en bärs i bar överkropp. Svära åt grannen som klipper sina buskar med motordrivna verktyg. Spruta vatten på grannkatten som av någon anledning tror att han äger vår mark och pissar revir på Volvon. Vinka glatt åt surgubben som stirrar ut på gatan från sitt köksfönster. Stirra ut mot grannens tonårsbarn från mitt köksfönster när de anordnar föräldrafria-fester.
När jag tänker efter så finns det en hel del att göra. Vilken tur att jag har en bra plats att journalföra alla händelser.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *